Urban Hjärne var en av vår tids riktigt stora genier under stormaktstidens Sverige. Hjärne var förutom läkare och kemistgeolog, mineralog, språkvetenskapsman, dramatiker för att nämna några av hans intresseområden. Han föddes i Nyen i Ingermanland som son till kyrkoherden Erlandus Jonae Wermanius och Christina Schmidt. Erlandus var född den 28 september 1596 i Färbol, Älgå i Värmlands län och modern Christina född 1615 i Arvika, Värmlands län. Urban Hjärne flydde från det oroliga Ingermanland 13 år gammal till Narva i Estland. Två år senare hade han tagit sig till Strängnäs där han studerade vid Strängnäs gymnasium. därefter fortsatte studierna vid Uppsala universitet 1658 och där studerade han medicine och som mentor hade han Olof Rudbeck d.ä. Olof Rudbeck d.ä. upptäckaren av lymfkärlen. Urban Hjärne själv startade 1683 Sveriges första kemiska laboratorium ”Laboratorium chymicum” där han bland annat upptäckte flera nya ämnen däribland myrsyran.
Myrsyra utsöndras bland annat från giftkörtlarna hos vissa myrarter, därav namnet. Men förutom hos myror finns även myrsyra i munkörtlarna hos vissa släkten gaddlösa bin samt i brännhåren hos brännässla och i vårt eget svett och urin.
Kemiska ord som formaldehyd, formalin och formiater kommer ursprungligen från ordet formica som betyder myra på latin. Myrsyra är till skillnad från de flesta andra karboxylsyror en relativt stark syra. Myrsyra som hamnar utanpå kroppen är inte giftig, men om man dricker syran kan man få svåra frätskador i strupen.
Myrsyra används i stor utsträckning i lantbruk i samband med ensilering av hö. Oftast används flytande ensileringsmedel bestående av myrsyra i kombination med andra syror eller konserveringsmedel. Myrsyra används även för bekämpning av kvalster i bisamhällen samt i laboratorier för att framställa kolmonoxid. Kolmonoxid tillsätts ibland i rött kött, lax och tonfisk för att livsmedlen ska anta en rödare färg i syfte för att den ska se fräschare ut.
Vad det beträffar Urban Hjärne och Östergötland så är det han som är grundaren till Medevi brunn norr om Motala. Där upptäckte Hjärne att det fanns ett väldigt fint vatten som var hälsobringande. Detta vatten var det som lade grunden till det som kom att bli det berömda Medevi brunn, en plats där det högre skiktet i samhället kurerade sig och umgicks. Även de fattiga fick dricka ur brunnen men de fick infinna sig klockan 04.00 på morgonen så att de inte störde societeten som kom och drack brunn vid 08.00 tiden. Det var strikt reglerat för de olika samhällsklasserna.
Redan under förkristen tid var Medevi känt, men då som en offerkälla där man offrade åt de gamla asagudarna Oden och Frej.
Vi skall inte heller glömma Urban Hjärnes stora betydelse i de under 1600 talet så fruktansvärda häxprocesserna och att det blev ett slut på detta vansinne.
Men Urban Hjärne hade även en annan talang. Redan i sina yngre dagar under studietiden vid Uppsala, gjorde han en teaterpjäs som fick namnet Rosimunda. Den som stödde honom med detta projekt var ingen mindre än Olof Rudbeck d.ä. En av de som såg hans föreställning var den då 10 årige kronprinsen senare Carl XI. År 1689 adlades Hjärne för sina många bedrifter och introducerades på Riddarhuset samma år med samma namn.
Urban Hjärne hann dessutom med att vara gift tre gånger och fick hela 26 stycken barn. Han är begravd i Bromma och står som fin staty vid Medevi Brunn.