Säkerhetständstickans uppfinnare heter Gustaf Erik Pasch. Han var född i Norrköping och son till timmermannen Erik Berggren och Katarina Jungstedt. Katarina gifte senare om sig med Christian Pasch som då blev styvfar åt Gustaf Erik som kom att ta styvfaderns namn Pasch. Gustaf Erik Pasch var kemist och professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, men är mest känd för sin uppfinning säkerhetständstickan.

 

Hans tändsticka kunde inte tändas mot vad som helst, utan var tvungen att tändas mot ett särskilt plån. De tidigare tändstickorna gick att tända mot nästan vad som helst och därmed mycket mera brandfarliga. Den 30 oktober 1844 fick Pasch patent på sina nya tändstickor. Han började tillverka dem hos J.S. Bagge & Co:s fabrik i Stockholm där Pasch själv var disponent. Den här verksamheten gick inget vidare utan kom snart att läggas ned. Det hade flera anledningar bland annat så var det problem med att plånen åldrades och sedan var inte dessa tändstickor tillräckligt konkurenskraftiga vad det beträffade priset.

Den person som några år senare tog upp Paschs uppfinning ingen var Jönköpingssonen Johan Edvard Lundström, han var son till boktryckaren och tidningsutgivaren Johan Petter Lundström. Genom denna förbättrade uppfinningen fick Lundström fart på produktionen igen.

Sedan kom ännu en person in i tändstickstillverkningen nämligen uppfinnaren och konstruktören Alexander Lagerman, han var son till en skräddare i Norrköping. Alexander uppfann den automatiska tändsticksmaskinen som praktiskt taget sprutade ut tändstickor vilka sedan kunde säljas över hela världen. De svenska tändstickorna visade sig vara de klart bästa som fanns att tillgå på marknaden och fortlever ännu idag.