Läkaren och ingenjören Rune Elmqvist uppfann den implanterbara pacemakern år 1958. Det var ny batteriteknik, innovationsförmåga och personligt engagemang som gjorde detta möjligt. Patientens behov av en snabb livräddande insats innebar att den första pacemakern togs fram under stark tidspress, och patienten räddades till livet.

Åke Senning hette läkaren som utförde den allra första pacemakeroperationen.
Patienten Arne Larsson och hans hustru var pådrivande och Arne var beredd att ta en stor risk eftersom tekniken egentligen inte var klar. Men han hade också mycket att vinna på operationen. Arne överlevde både Åke Senning som Rune Elmqvist.

Rune Elmqvist arbetade i många år vid det som idag är St. Jude Medical AB i Järfälla. Den allra första pacemakern höll takten stadigt på 70 slag i minuten och hade två transistorer. Även om en modern pacemaker bygger på samma princip är den betydligt mer tekniskt avancerad. En modern pacemaker från St. Jude Medical innehåller en kraftfull mikroprocessor med 20 miljoner transistorer. Den har förmåga att själv anpassa sig till den hjärtrytm som varje individuell patient behöver. Den har också diagnostiska funktioner med hjälp av en minnesenhet. Via en dator som kommunicerar trådlöst med pacemakern får sjukvårdspersonal viktig information kring patientens hjärtverksamhet.