Som en fortsättning på förra månadens uppfinnare, Hans Toll, har vi till denna månads uppfinnare valt björnbindsle (spännbjörn) som uppfunnits av flera stycken personer oberoende av varandra.  Björnbindsle är ett redskap som används mycket inom skogsnäringen. Björnbindsle har säkerligen en gammal historia och har sannolikt i en eller annan form använts ganska länge, kanske mycket längre än innan ens patent var uppfunnet. 

 

 

Den 18 mars 1904 tog  P. P.son Dahlström patent på en variant av björnbindsle och efter honom är det flera personer som har fått patent på olika varianter av samma anordning. Till exempel fick T. A. Johansson patent på sin variant av björnbindsle den 28 oktober 1926  och år 1929, 13 september fick H.E. Lindberg patent även han på björnbindsle, då med ytterligare en modifiering  

 

Björnbindsle används när man vill spänna en kedja runt till exempel ett timmerlass eller någon annan last och var mycket användbar på den tiden då man allmänt använde häst och kälke i skogen. Den används även idag i olika sammanhang vid förankring av olika typer av last.

 

 

Här är ett bra exempel på att en innovation kan uppfinnas av olika människor i en mängd olika varianter under samma tidsperiod, av människor som geografiskt lever på helt olika platser och har det enda gemensamt att de vill hitta en lösning på ett problem som de står inför. I det här fallet att hitta en bra lösning på att spänna en kedja som till exempel skall förankra ett timmerlass.